Att upprätta en bouppteckning efter att någon har gått bort är en svår uppgift. Inte minst för att det är emotionellt påfrestande utan också för att det inte är enkelt att sammanställa någon annans skulder och tillgångar.
När någon avlider måste en bouppteckning göras. Som huvudregel görs bouppteckningen av den avlidnes arvingar. Den ska skickas till Skatteverket senast 4 månader efter bortgången. I bouppteckningen redovisas värdet av de tillgångar och skulder som den som gått bort hade på dödsdagen. Man kan se det som en slags balansräkning. I det här inlägget förklarar vi hur handlingen upprättas.
Steg 1. Ta reda på den avlidnes ekonomi.
Steg 1 i processen är att reda ut vilka tillgångar och skulder som den avlidne lämnar efter sig. Tillgångarna tillhör nu dödsboet.
Bouppgivare
En bouppgivare utses för att lämna information om den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppgivaren är den person som kände den avlidne bäst. Finns en efterlevande make eller sambo är det oftast denne som blir bouppgivare I andra fall kan det vara ett barn eller en god vän. Det finns inga hinder för att ha flera bouppgivare om olika personer har insyn i olika delar av den avlidnes ekonomi.
Dödsboet
Dödsboet är en självständig juridisk person som när någon avlidit övertar skötseln av personens ekonomiska angelägenheter. Dödsboet företräds av dödsbodelägarna, vilka är desamma som de direkta arvingarna. En efterlevande sambo ärver som huvudregel inte den avlidne sambon, men är trots det dödsbodelägare åtminstone fram till förrättningen av bouppteckningen på grund av rätten att begära bodelning.
Vad som ska tas upp
Det är värdet av egendomen och skulderna så som de var på dödsdagen som ska antecknas i bouppteckningen. Ett undantag till denna regel finns för hus som också kan tas upp enligt taxeringsvärdet. Till den avlidnes skulder får också kostnader för begravning, bouppteckning och dödsannons mm. läggas till.
Tillgångar och skulder
Finns det en efterlevande make eller maka ska även hans eller hennes tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Anledningen till att även den efterlevande finns med i bouppteckningen är för att en bodelning ska kunna genomföras mellan makarna. Äktenskapet upplöses genom en makes död och då måste en bodelning göras. Huvudregeln är att den efterlevande mannen/hustrun sedan ärver den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt, om det inte finns särkullbarn eller ett testamente som säger annorlunda. När sedan den efterlevande också avlider ska arvet efter dem båda kunna fördelas på ett korrekt sätt till deras respektive arvingar.
Sambor ärver enligt lag inte varandra. Därmed är huvudregeln att en efterlevande sambos egendom inte finns med i en avliden sambos bouppteckning. Det är dock inte ovanligt med att dennes eller delar av dennes egendom ändå tas med. Om den efterlevande sambon begär bodelning ska all samboegendom tas med i bouppteckningen, även den efterlevande sambons. Om det exempelvis finns ett testamente som ger den efterlevande sambon rätt att ärva med fri förfoganderätt på samma sätt som gäller mellan makar, ska hela den efterlevande sambons egendom tas upp i bouppteckningen.
Steg 2. Kontrollera om det finns juridiska dokument som ska tas med.
Steg 2 är att kontrollera om det finns testamente, gåvobrev, äktenskapsförord eller bouppteckning från tidigare avliden make eller sambo till den nu avlidne. Detta kan påverka den avlidnes egendom och därför ska det tas upp i bouppteckningen. Läs mer om detta på Skatteverkets hemsida.
Steg 3. Skicka kallelser (helst med rekommenderat brev)
Steg 3 är att kalla alla dödsbodelägare och efterarvingar till bouppteckningsförrättningen. Detta måste göras i god tid, vilket innebär senast två veckor innan förrättningsdagen (om samtliga som ska kallas bor i Sverige). Det rekommenderas att man skickar kallelse med rekommenderat brev så det kan bevisas att kallelsen gått iväg till samtliga. Om kallelsen inte gjorts korrekt måste förrättningen tas om. Det är inte obligatoriskt för de kallade att närvara.
Steg 4. Förrättningsmötet
Steg 4 är att förrätta bouppteckningen. Förrättningen är ett möte där bouppteckningen skrivs under. Detta ska göras inom tre månader från dödsdagen.
Förrättningsmän
Enligt lagen måste man ha två utomstående förrättningsmän för att förrätta bouppteckningen. Det innebär att de inte får vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud. Tar man hjälp av en jurist är det vanligt att denne och en kollega hjälper till som förrättningsmän. Medan den som gör en bouppteckning själv kanske kan fråga en vän. Förrättningsmännen utses av bouppgivaren och deras uppgift är att kontrollera att allt av betydelse har antecknats i bouppteckningen. De måste inte göra egna efterforskningar i den avlidnes ekonomi, men måste ha god koll på ekonomi och juridik.
Närvaro vid förrättningsmötet
Bouppgivaren och minst en förrättningsman ska närvara. Dödsbodelägare och efterarvingar kan välja att närvara eller inte (genom ett ombud går också). Skulle en av förrättningsmännen inte närvara vid förrättningen ska han/hon gå igenom och skriva under bouppteckningen i efterhand.
Steg 5. Skicka in för registrering
Steg 5 är att skicka in bouppteckningen för godkännande och registrering hos Skatteverket. Detta ska göras senast fyra månader efter dödsdagen. Skulle bouppteckningen vara felaktigt begär Skatteverket komplettering av ingivaren.
