Är högskoleprovet rättvist?

Det finns olika urvalsgrupper som man kan söka via när man vill komma in på en utbildning på högskolan eller universitet. De två vanligaste är betyg från gymnasiet eller resultat på högskoleprovet. Ett prov som kan ses som en andra chans för de som har dåliga betyg. Eller ett sätt att visa att man samlat på sig kunskap sedan gymnasietiden. Det är ju nämligen inte bara ungdomar som söker till högskola utan kan lika gärna vara människor som väljer att byta yrkesinriktning senare i livet. Högskoleprovet är identiskt för alla, genomförs samtidigt och får skrivas av vem som helst i Sverige. Tydligt, enkelt och rättvist. I alla fall så långt.

Men är det ett rättvist sätt att göra urval till högskolestudierna? Speglar högskoleprovet verkligen de kunskaper man behöver besitta för att klara av vidare studier. Det är detta som den första kritiken handlar om angående detta prov som avgör så många människors framtida utbildning och därmed jobbmöjligheter.

För hur mycket speglar den engelska läsförståelsen förskolefrökens kommande arbete? Hur mycket speglar ordförståelsen bilmekanikerns dag och vilken som läser arabiska på högnivå måste vara duktig på matte?

Det andra man kan kritisera högskoleprovet för är att det enbart mäter råkunskap eller som man även skulle kunna kalla det, IQ. Men det spelar inte någon roll hur smart man är och hur snabbt man lär sig saker om man ska läsa till sjuksköterska och jobba med döende människor. Då är EQ d.v.s. social kompetens betydligt viktigare. Att kunna möta människor i kris och sorg på ett sätt som gör att de känner sig sedda och hörda. Men denna kunskap visar man aldrig upp på högskoleprovet. Det är kunskap man aldrig alls behöver visa upp för att klara av utbildningen.

Detta samtidigt som en del utbildningar har valt andra ingångar. Polishögskolan har sina egna krav. En viss utbildning ska man ha med sig i grunden men sedan spelar det inte någon roll vad man har för betyg från gymnasiet eller poäng på högskoleprovet. Det är upp till bevis på intagningsproven istället. Det samma gäller cirkusinriktningen och andra mer praktiska yrken.

Så istället för att bara stirra sig blind på högskoleprovsresultatet så borde två vägar öppnas. För det första fler individuella tester för att komma in på utbildningarna. För det andra öppna upp för frågor på högskoleprovet som speglar den sociala kompetensen. Men om det är praktiskt genomförbart är en annan sak. Till dess får man nöja sig med att bevisa sin IQ genom att svara på mattetal, gissa ords betydelse och göra slutsatser av engelsk text.

Kommentera